Vid sundet mellan sjöarna Bolingen och Kvarnsjön ett par kilometer sydöst Ryssnäs (Viared) i Borås kommun finner vi denna tilltalande kallmurade stenbro, Ryssnäs bro, på en smal slingrande skogsväg. Valvet har en fri spännvidd på 2,3 meter. Det består av råhuggna block med smala kilstenar i fogarna. Man kan ocksa nå bron med uppfart mot Funningen vid Osdal ett par kilometer syd Borås på gamla R41 och likasa på samma väg med infart (västerut) vid Viskafors cirka 12 kilometer syd Borås. Brons norra landfäste är utdraget till en 25 meter lång smäcker och fram till 1994 estetiskt tilltalande vägbank.
Nämnda år förstärktes den långa muren uppströms på ett kulturhistoriskt mindre tillfredsställande sätt. Den “bäddades” nämligen in med bergkross samt ett jord täcke som grund för grönska. Denna åtgärd vidtogs då både bron och det långa landfästet började ge vika under tunga timmertransporter Även nedströms har för stärkning skett. Sly har röjts. Äldre handlingar, kartor och även muntlig tradition tyder på att bron uppfördes på 1820-talet. Den tillhör därmed Sjuhärads äldsta. I ett berg relativt nära bron finns årtalet 1906 inristat. Gunnar Andersson, boende i Ryssnäs i närheten av bron, berättar om detta årtal:
- Då lades både vägen vid bron och brovalvet om av Johannes Andersson i Ryssnäs och Olaus “Byggarn" Johansson pa Hagen. Johannes var min farfar. Ryssnäs bro är i dag i dålig kondition. Bl a har nedströms grova kantstenar i brobanan fallit ner eller kommit ur läge. Skylt om belastningstryck har inte funnits. En sådan kan dock förväntas. Markägare är Borås kommun (vägsamfällighet finns således ej). Bron är klassad i grupp 1 B = bro som ur bl a kulturhistorisk synpunkt bör bevaras. Den ligger i en trakt med rikt historiskt för flutet, den är estetiskt tilltalande och omgivningen är naturskön.
Kontakt har tagits med representant för kommunen angaende brons dåliga kondition. Om den skall kunna räddas bör bron verkliga status snarast möjligt utredas. Därefter kan Vägverket Väst kontaktas för rådgivning. De trakter vi här rör oss i ingick fram till 1920 i Torpa socken vilken nämnda år trots sockenbornas livliga mot stånd inkorporerades i Borås stad. På Hallatorp växte Ryssnäs-sonen Frans Hall (1876 1930) upp. Han kartlade den vittomfattande "Ryssnässläkten" vilken han tillhörde och han efterlämnade kulturhistorisk värdefull prydligt nedtecknad lokal historia i form av dagbok och "Minnen ur mitt liv". Han gick i småskolan relativt nära bron och berättar bl a "På middagsrasterna gick jag ofta åt skogen på upp täcktsfärd. En kilometer bort upptäckte jag en intressant bro mellan två sjöar, den längsta bro jag dittills sett. Det var “Russnäsa bro"'
Vattensystemet i trakten är omfattande. Någon kilometer från bron finns vid Bolingens utlopp i Bosjön ett fall. Där fanns i gammal tid en dammbyggnad för kvarn och såg. En vadmalsstamp tillkom 1819. Gunnar Andersson berättar att vattenstandet i Bosjön höjdes omkring ar 1915. Släkt- och hembygdsforskaren Sture Magnusson i Viared har bidragit med faktauppgifter till denna artikel i form av bland annat lokala kartor från 1718 och framåt.
Källa: Sjuhäradsbygdens Stenbroar
